Zarah-Lou

Det fanns ju hur mycket “turiststånd” som helst i Rom. I gränderna, på torgen..
Kunde vara allt från smycken till T-shirts till tavlor till bilder på kändisar..

Är man i Italien ska man passa på att handla ett speciellt glas. Jag minns inte namnet på det, men jag har för mig att det heter något med “muranoglas”. Det är som glas med olika färger och former “inuti” glaset. Har försökt googla på “muranoglas” men hittar inget, så det kan ju vara så att det heter något annat.
Ser lite ut som “folierat glas”. Ni får gärna komma med det riktigt namnet!
Finns i alla former.. som halsband, som små “glasstatyer” att ha i hyllan hemma, glastallrikar osv.

Det är i alla fall billigare i Italien än i många andra länder.

Andree köpte ett superfint halsband till mig i ett av dessa “tursitstånd”, han vet att jag gillar svart, så det fick blir ett med svarta, vita och silvriga inslag (fanns i MASSOR av andra färger, och både runda, ovala och formade som kors..). Själva glasberlocken (i detta speciella glas) är 5×3,5 cm stort, och kostade totalt 5€.
Jag är så himla nöjd med halsbandet! TACK underbara älskling!

Efter hur jag tog mig dit och hur jag upplevde det (priser från maj 2009).

Resa: Flyg med Ryanair från Skavsta flygplats.
Vi bokade via deras hemsida, vi betalade för incheckningen, väskorna och alla småbetalningar där och då (på nätet) för att slippa allt sådant på flygplatsen.
Allt som allt gick det på 1500 kronor t/r inkl. alla småsummor och skatt som sagt.
Bagage får max väga 15 kg, och handbagage får max väga 10 kg och ha ett mått på 55x40x20 cm. Det finns som små ställningar på flygplatsen där man kan trycka ned sitt handbagage och se om det får plats = då får det åka med som handbagage.

Flygplanen: Helt ok lite kortare sträckor (som inom Europa). Bra benutrymme tyckte jag. Kom 20-30 minuter före utsatt tid – både till Rom och hem.
Man kan köpa drycker och tillbehör på planen, dock väldigt dyrt.

Boende Skavsta: Vi som bor lite dåligt till (Gotland) var tvungna att åka till fastlandet dagen innan planet gick (planet gick 07.00), så vi bokade ett litet rum på “Skavsta Hotell” eller “Connect Hotel” som det hette och låg på andra sidan vägen av flygplatsen.
Vi tog minsta rummet som var med 4 bäddar – två våningsängar i ett trångt rum. Toalett och dusch delade vi med andra ur samma korridor, men det var aldrig någon där inne..
Frukost ingick, men det var inget speciellt. Bara fil/yoghurt, bröd, pålägg, kaffe/te och juice. Inga ägg, bacon, omelett eller liknande..
Minsta rummet hette “Quick Sleep” och kostade 695 kronor/natten.
Hotellet var superfräscht och modernt.

Långtidsparkering: Precis bakom hotellet (och lite runt om) finns parkeringar och långtidsparkeringar. Vi kom dit, stoppade in vårt bankomatkort i en kortläsare så att grinden öppnades, sedan parkerade vi och gick mot hotellet. När vi kom hem igen efter en vecka gick vi bara till bilen och när vi skulle köra ut stoppade man in SAMMA bankomatkort i en kortläsare påväg ut, då öppnades grinden och kortläsaren visste precis hur många dagar/nätter vi stått och därefter drogs pengarna, vi betalade 500 kronor för en vecka på parkeringen (utomhusparkering).

Boende Rom: Först försökte vi få ett boende via en svensk “boendeförmedling” som heter LaFamiglia. Vi mailade dem i januari om boende i maj, men allt var fullbokat redan..
Då hittade vi Rental In Rome. Hemsidan ser inte mycket ut för världen, men där kan man välja i vilket område man vill bo i först, sedan kan man välja att bo “billigt”, “mittemellan” eller “lyxigt”.
Vi valde vid “Spanska Trappan” och sedan gick vi igenom alla lägenheter som rabblades upp, sedan gick vi in på en specifik lägenhet och klickade sedan på “Book now” som finns på varje sida, skrev i formuläret vi kom till och skickade in. Vi fick svar dagen efter att just vår lägenhet var bokad vår vecka, men förmedlingen skickade 5 lägenhetstips i samma område som var lediga, och därifrån valde vi ett.
Då skulle man faxa in ett påskrivet papper och betala in handpenningen på en viss summa inom 48 timmar. Allt detta gick strålande och vi betalade resterande pengar när vi kom fram. En kille kom till lägenheten med nycklar och ett papper där en av oss fick skriva på vårt namn och passnummer och lite dyl. som en säkerhetsåtgärd för honom.
Vi betalade allt som allt 2900 kronor per skalle för 6 nätter i denna lägenhet.
Sedan var allt klart! Hur smidigt och bra som helst! Rekomenderar verkligen Rental In Rome, trots att hemsidan ser allt annat än seriös ut.
Vi valde en supercharmig lägenhet som heter “Dolce Vita Apartment” och låg precis ovanför “Via Veneto” i ett lyxigt område, ett område som kallas “La Dolce Vita” då många av italiens kändisar hänger här och då detta område var huvudinspelningsplats för filmen med samma namn, eller “Det ljuva livet” på svenska (med “Anita Ekberg” i huvudrollen).

Taxi: Taxi in till Rom från vår flygplats Ciampino kostade ungefär 60€ + 5€ i “bagageavgift”.
Taxi i stan, från “Villa Borghese” (norra Rom) ned till “Trastevere” (sydvästra Rom) kostade ungefär 6€.
När vi tog taxi tillbaka till flygplatsen när vi skulle hem gick den på 10€ + 5€ i “bagageavgift”, den taxichauffören sade att det var fast pris till flygplatsen, så vi vart förvånade över om det bara var TILL flygplatsern eftersom det var myyycket dyrare från flygplatsen, eller om den första taxichauffören bara hade gjort fel (?)

Ta sig runt i Rom: Vi köpte 24-timmarsbiljett på en av de många olika guidade bussarna, våra var blåa och hette “Ciao Roma”, där kunde man sitta i bussen eller på taket och njuta av alla sevärdheter. Man fick ett par hörlurar när man steg ombord som man kunde lyssna på den guidade, inspelade rösten på flera olika språk (inte svenska dock), men engelskan var riktigt bra. Biljetterna köpte man på bussen och 24-timmars kostade 19€.
Man kunde åka hur länge man ville eller hoppa av och på när man ville inom 24 timmar. Vi kom runt hela Rom med vår buss, från vår gata “Via Veneto” till “Colosseum” till “Piazza Venezia” till “Trastevere” till “Piazza Navona” till “Petersplatsen” till “Castel San’t Angelo” till “Piazza del Popolo” och runt. På helgerna tog den en lite annorlunda rutt och då även till “Fontana di Trevi”.
Tunnelbanan kostar runt 1€, men den åkte vi aldrig.
Lokalbussarna var man tvungen att handla biljett innan man hoppade på, men vi klurade aldrig ut var, så vi råkade åka gratis ett par gånger. Är det kontrollanter med är det dock dyra böter tror jag.
Spårvagn finns oxå, men den åkte vi inte heller med.
Att gå – man kommer runt i Rom genom att gå, Rom är stort, men när man väl vandrar omkring så är det inte så stort! Man har gångavstånd till ALLT!
Alla sevärdheter ligger så centralt! Vi passerade “Fontana di Trevi” nästan varje dag, och tillslut brydde man sig inte ens längre. Den där fontänen var vår vardag helt plötsligt, så otroligt konstigt men så blev det. Samma sak när vi åkte vår buss och åkte förbi “Peterskyrkan” flera gånger, tillslut brydde man sig inte om att titta. Så ha riktigt bra skor med er och gå omkring, man får se så himla mycket mer då oxå!

Köer till sevärdheterna: Vi hade hört att köerna kunde vara på 45 minuter – 2 timmar långa vid sevärdheter som “Colosseum”, “Peterskyrkan” och “Vatikanmuseet”, jag vet inte om vi hade tur, men vi kom in på dessa ställen på en gång. Och då var vi där sent på förmiddagen och tidig eftermiddag.
Enda stället det var kö till var till att röntga väskan och gå genom metalldetektor, men det gick alltid fort ändå. Alla biljettkassor var det inga köer till. Och det kändes som om det var massor av turister i stan, så jag vet inte vad det berodde på..

Priser till sevärdheterna: Alla kyrkor vi besökta var gratis, så även “Peterskyrkan” i Vatikanen.
“Colosseum” kostade 12€, och då ingick även “Forum Romanum” på biljetten.
“Vatikanmuseet” kostade 14€, men kolla upp om det är billigare för ungdomar eller äldre.
“Kapucinekryptan” kostade minst 1€, men man får gärna bidra med mer (man lägger pengar i en skål påväg in).
Priserna är från maj 2009.

Restauranger: Det finns restauranger överallt, och alla ligger i ungefär samma prisklass. Ska man äta pizza eller pastarätt så ligger de på mellan 8-12€, vatten och läsk kostade mellan 2,5 – 5€, öl mellan 6-12€, en flaska vin mellan 15-25€, kaffe mellan 1-5€.
Ville man äta fågel, fisk eller kött låg maträtterna på mellan 10-20€ och då måste man oftast beställa in potatis/pommes/sallad bredvid, och det låg på 3-10€.
Svårt att hitta restauranger som serverar middag innan 18-19 på kvällen.
Restaurangerna på “Piazza Navona” är kända för att vara riktiga turistfällor. Dyra och otrevliga. Även vi fick smaka på detta.
Men gå bara över torget och runtomkring så kan ni hitta små guldkorn! “Roms godaste pizzor” ligger även bakom “Piazza Navona”, en pizzeria som heter “Da Baffetto”, men kom gärna innan 20-tiden då det blir kö! Vi åt pizza där sista kvällen.
Dricks ska man ge, vi gav alltid runt 1€ i var (4€), men ca 10% av det ni ätit för. Vi gav desto mer när vi en kväll åt för 171€ (på den bästa restaurangen i Rom av de vi åt på; “Canova” vid “Piazza del Popolo”).

Maten: Det går inte att äta äckligt i Rom. Fick även höra av mom och lillesyster när vi kom hem att de hört att pizzorna är äckliga i italien, att vi i sverige har godare pizzor. Från vem eller var de hört det, vet inte jag, men den person som lurat i svenskarna detta bör skjutas, för det är oerhört långt ifrån sanningen!
Pizzorna i Rom hade oftast väldigt tunna bottnar och smakade otroligt mycket! Kanske just för att bottnarna var så tunna och att man inte kände så mycket av degsmaken utan mer av garneringen! Här används inte heller strimlad skinka och burkchampinjoner, utan riktigt god italiensk skinka och färska champinjoner! Man har inte ätit pizza förrens man kommit till italien.
Jag och Andree var även lite äckliga och lata när vi kom hem, så vi beställde pizza till middag (var vi inte trötta på skiten?), och jag kände direkt att pizzorna här hemma är verkligen smaklösa i jämförelse med de i Rom. Det var som att sitta och tugga på papper. Visst, våra pizzor här hemma är inte äckliga, absolut inte, men det är enorm skillnad på smak!
(Fanns även Panpizza i Rom, men det hann jag aldrig testa..)
Pastarätterna var oxå supergoda i Rom, fanns flera olika varianter att välja mellan, och ibland fick vi in pasta vi aldrig sett förut. Tex. som ganska tjock spagetti (rund) med ett litet hål igenom varje “sträng”.
Den stekta potatisen var supergod! Vi åt det två kväller på två olika restauranger och jag vet inte hur de gjorde den, men den var magiskt god.
OCH GLÖM INTE SMAKA PÅ ITALIENSK GLASS, FÄRSKA OLIVER OCH CAPUCCINO CON PANNA!!!

Äta hemma: Hyr man lägenhet och vill äta hemma rekomenderar jag matvaruaffären “De Spar” som finns lite runt om i Rom. Priserna på mat är ungefär som hemma. Vi köpte frukost varje dag och åt hemma.
Man kan även svänga förbi och köpa vatten eller läsk i affären, myyyycket billigare än att handla det på restaurang eller i de små “turiststånden” där man kan köpa glass, smörgåsar och dricka.

Guider i Rom: Det sprang runt olika guider vid sevärdheterna som frågade om vi ville få en guidad tur för en viss summa och gå förbi alla köer.
Vid “Petersplatsen” kom det fram guider, och de ville ha 26€ per skalle, men man skulle fortfarande betala inträde på 14€ (Vatikanmuseet) men man skulle få guidad tur i “Peterskyrkan” och “Vatiaknmuseet” och slippa köerna. Men vi tackade nej, det var för dyrt tyckte vi, och vi kom ju ändå in på 10-15 minuter..
Finns dock ett par svenska tanter i Rom som har guidade turer på svenska, vi var SÅ nära på att boka dem, men vi tyckte att det var en aning för dyrt, även om det säkert är riktigt kul att få höra histora av en guide. Här finns damerna att få tag på.

Försäljare: Försäljarna var riktigt jobbiga, mest indier som sprang omkring med en stor bukett rosor eller plastiga leksaker. De sprang fram till en och höll rosor framför fejjan på en och sade “only for you”, “it’s free” och tog man emot gick de till någon ur ens sällskap och skulle ha betalt. Gratis för mig, men NÅGON skulle ju betala.. jag var RIKTIGT jävla förbannad på många utav dem! Sprang oftast runt och sade högt “they really don’t understand a no THE TWENTY FIRST TIMES! Stupid idiots..”
De är som en böld i assele på en annars så underbar vistelse i Rom..

Shopping: Vi shoppade inte så mycket. Men det finns Louis Vuitton, Versace, Miu Miu m.fl lyxiga butiker runt om i Rom. Många på vår gata “Via Veneto” men oxå på den långa gatan mitt framför (nedanför) “Spanska Trappan”, den gatan heter “Via Condotti” och är en av Roms lyxgator.
Finns dock varuhus lite runt om i stan, ska finnas ett som heter “Coin” som ska vara lite som svenska Domus, vi hann dock inte besöka något av dem..

Väder: Smällhett i maj. En dag hade vi 32 grader.. I SKUGGAN!! Turistsäsongen är mellan maj-juli, för augusti är den absolut varmaste månaden och då är många av affärena stängda då Romarna har semester och för att det är för varmt i staden (stränderna är överbefolkade).
Jag har bara varit i Rom en gång, och det var i maj, och jag personligen tror inte att jag skulle palla varmare dagar i juni-juli. När vi var ute på dagarna blev det helt blött längs med ryggen och man ville inte röra sig pga. all svett..
Kvällarna var riktigt sköna, men även DÅ kunde man svettas påväg hem, även fast klockan var tio-elva på kvällen!!
Nu skulle även mom vilja åka dit när hon blir 50, hon blir 50 i oktober (2010) och då pratade vi om att åka i september. Slutet på april-maj och september-mitten på oktober ska vara absolut bäst att åka pga. att det inte är FÖR varmt (eller FÖR mycket turister), även om vi hade riktigt heta dagar i mitten på maj!
Vi använde inte jacka på hela veckan..

Bra att veta: Man kommer inte in i kyrkorna om man har bara axlar eller för kort kjol eller för korta shorts. Axlarna gäller kvinnor och att visa för mycket ben gäller båda könen.
Ge alltid dricks på restauranger, och om ni får ert hotellrum städat.
Att dricka vatten från olika vattenposter i Rom går utmärkt. Perfekt att fylla vattenflaskan.

Säkerhet i Rom: Mycket ficktjuvar, så ha inte ryggsäck på ryggen utan ha den på magen. Ha ingen axelväska hängandes så långt baktill (utan gärna under armen), och häng för guds skull inte handväskan på stolsryggen på restaurangen! Jag hade min axelväska tätt under min armhåla, och nere vid fötterna under bordet på restaurangerna.
Jag var livrädd för att ta fram min kamera i början då jag trodde att någon skulle rycka den ur händerna på mig (använd remmen på systemisen runt nacken), ännu värre blev det när jag satte på det gigantiska telezoomet, då trodde jag att någon skulle komma fram med kniv och råna mig på kameran, men all oro försvann efter första dagen och jag hade inga problem att ha med kameran överhuvudtaget. Det finns vakter och poliser överallt i Rom! Man ser polisbilar hela tiden! Man känner sig helt enkelt supertrygg i Rom!
Det enda vi märkte var två indiska försäljare som kutade igenom vår folkmassa med en väska i handen, troligtvis hade de ryckt den..
Och beskåda polisbilarna, de är riktigt, riktigt snygga!

Ett perfekt slut på Romresan eller en helt ny början?

Vi ville först se filmen i Rom, det hade varit så coolt. Att vara där, och se filmen som är inspelad i Rom och handlar om Vatikanen – i Rom.
Men den var ju självklart dubbad till italienska.
Jag trodde att de bara dubbade allt på TV, men tydligen även alla biofilmer. Fy fan vad tråkigt att aldrig få höra orginalrösterna!

Så vi gick och såg den ikväll istället här i Visby. Tyckte nästan synd om alla bredvid oss i biosalongen där vi satt och pekade och viskade och ojade oss över allt vi sett – bara inom en vecka.
Det var så coolt! Så in i helvete coolt!
Jag tycker även att allt som var filmat inifrån Peterskyrkan var riktigt bra, där får man VERKLIGEN se hur stor den kyrkan faktiskt ÄR! Mäktigt!

Filmen var fartfylld och spännande redan från början och hela filmen igenom! Riktigt, riktigt bra! Riktigt JÄVLA bra! Men jag kan ju å andra sidan vara rätt partisk oxå.
Blev rätt lack när jag hörde en tjej bakom oss säga “jag tyckte ettan var bättre”, för det var den då VERKLIGEN inte!!

Men gå och se den! Jag garanterar er att ni vi åka till Rom efteråt.
Få se “Piazza del Popolo”, “Piazza Navona”, “Castel San’t Angelo”, “Peterskyrkan”, “Petersplatsen”, “Sixtinska Kapellet”, “Panteon” och flera häftiga, historiska platser!
Rätt kul att de fick in den där fördömda partikelacceleratorn i filmen oxå.

Den får absolut av mig!

Vi gick upp redan 06.30 sista dagen, så att vi verkligen inte skulle missa planet.
Vi åt frukost och städade lägenheten, sedan bar det iväg med taxi till flyplatsen. Tog ca 20-30 minuter från “Villa Borghese” där vi nästan bodde.
Vi fördrev tiden rätt bra på flygplatsen. Handlade lite Taxfree. Jag handlade dock ingen sprit, utan endast parfym. Andree däremot, köpte en flaska vodka i en cool aluminumflaska för 10€.
Jag köpte däremot på mig ett 5-pack parfymer från “Moschino”. Älskar ju doften “Hippy Fizz”, och fluktade även på några av de andra dofterna från samma märke och gillade flera stycken! Den gick på 32€, sedan kände jag mig nöjd.

Vi gick ombord och planet flög iväg. Precis som på ditresan så landade vi 20-30 minuter tidigare än beräknat, likaså blev det tillbaka hem. Och båda gångerna vi landade fick vi höra en roliga trudelutt i högtalarna och sedan en röst som sade att vi nu har flygit med Ryanair som kommer i tid med över 90% av sina flygningar – det bästa europeiska flygbolaget med mest nöjda kunder.
Men vi tror att de fular sig lite, eller fular sig, det är väl bara bra, man kanske skulle säga att det är smart istället? För vi tror nämligen att Ryanair säger att man ska komma fram en viss tid, men att de i smyg lagt på 20-30 minuter på varje flygning för att de just ska ha dessa minuter “till övers” om det är något, och går allt som planerat kommer man fram tidigare och vi som resenärer blir skitglada = återkommande och nöjda kunder.

Sverige var grått och trist när vi landade, fick megaångest. Och när vi kom till långtidsparkeringen hade vi punka på ena däcket. Kewl.
Men allt löste sig väldigt bra, vi hamnade på en däckfirma tillslut och fick hjälp med att plugga hålet för 200 kronor.
Sedan åkte vi till IKEA i Kungens Kurva och åt lunch (KÖTTBULLAR! MUMS!), jag tog mig även en jordgubbscheesecake och köpte glasburkar.
Men vi hann även med Biltema vid Haninge och där köpte jag galgar – de slår verkligen IKEA:s trägalgar!
Allt kändes så himla skumt. Vi hade ju lixom varit i ett varmt Italien på morgonen och ätit frukost där, och sedan lunch på IKEA vid Kungens Kurva..

Sedan kom vi till båten i en perfekt tid, och den gick 21.05 och vi var hemma i Visby igen vid 00.20.
Kattvakten i form av en lillesyster fick alla sina presenter (två linnen och en massa choklad). Här trodde jag att jag köpt Italiensk choklad (och någon Kindervariant då hon älskar Kinder), men då sitter hon och säger “åh, den här är så jävla god, den köpte jag i Polen!” om var och varannan chokladkaka.

Sedan tyckte alla andra att det var rätt skönt att komma hem igen, och jag satt nästan och grät. Kul att vara hemma?! Skönt att komma hem?! Vad är det som är så jävla hey baberiba här hemma i jämförelse med Rom?!! *mürr*

Andree: Home sweet home!
Jag: NEJ!!! Rome sweet Rome!!! *mutter*

Detta var den enda dagen på hela veckan som vi alla fyra INTE höll ihop.
Svärmor med gubbe pinnade iväg tidigt på förmiddagen och skulle gå en stor shoppinggata och titta, sedan ned till Colosseum och köpa en specifik t-shirt. Det kände varken jag eller Andree oss sugna på.

Så vi tog en lååång sovmorgon och gick ut på eftermiddagen. Vi (ehm, jag) hade bara två stopp jag ville göra, och det var att gå och fota en port och några fönster på en gata som heter “Via Gregoriana” som ligger precis övanför “Spanska Trappan” (alltså väldigt nära oss), och sedan gå och titta på “Kapucinerkryptan” som ligger längst ned på “Via Veneto” där vi bodde (precis vid “Piazza Barberini” som ligger precis nedanför vår gata “Via Veneto”).

Så vi började gå mot “jättegapen” (den stora porten och fönstrena) som ser ut som stora monster med stora munnar. Jag ville fota dessa coola fönster och den coola porten, och vi går nästan hela gatan upp mot “Spanska Trappan” när vi ser den stora porten. Men tror ni inte att det står byggnadsställningar och hänger stora, vita/halvgenomskinliga skynken för?! DET ENDA huset på hela gatan där de håller på att renovera!!
I vilket fall ser porten ut såhär, riktigt ball. Men inte fan äger jag några bilder på den…

Vi stannade för att köpa en smörgås i ett av “drickstånden” och satte oss i en liten trapp precis bredvid “Spanska Trappan” och åt och matade duvor. Har aldrig sett en svart duva förut..

Sedan gick vi mot “Kapucinerkryptan”. Och detta ställe.. oh my god.. det är så vidrigt fachinerande!
Det är som 6 stycken små kapell under en stor kyrka där man smyckat kapellen med skelettdelar av gamla munkar.. det var som “vackra” mönster på väggarna och tom. små taklyktor av benknotor som hängde från taken!!
Tydligen har 4000 döda munkar använts till detta.. det var så bisarrt och konstigt att gå där!
Dessvärre fick man inte fota, men hittade lite bilder på nätet.
Inträdet var på minst 1€, men man fick gärna bidra med mer (man lade mynt i en skål påväg in).
Öppettiderna är fre-ons mellan 9-12 och 15-18.

Efteråt gick vi hem igen och väntade in svärmor med gubbe, sedan gick vi mot pizzerian “med Roms godaste pizzor” där det snabbt bildades kö utanför om man kom sent (dit vi inte kom in på lördagen). Vi var där vid 20-tiden och visst var det lite kö, men vi kom in rätt snabbt ändå.
Restaurangen låg ned mot “Piazza Navona” och hette “Da Baffetto”.
Pizzorna var ljuvliga!! Riktigt, riktigt tunna och goda!
Jag älskade alla pizzor vi åt i Rom, men “Da Baffettos” pizzor fick förstapris av mig, Andree var oxå nöjd, men tydligen var den pizzan vi åt nere vid “Piazza del Popolo” godare, och svärmors gubbe hatade pizzorna här. Han mullrade något om att han gillar tjocka pizzor. Ändå åt han upp. Jag vet inte jag, men så dåligt var det inte!
Däremot fanns det en grej jag inte gillade med Italiens “Capricciosa”, och det är att de har ägg på den.
Varje gång vi tog en sådan fick vi kokta ägghalvor på, så när vi var på “Da Baffetto” tänkte jag att jag skiter i att säga “no eggs”, för jag tänkte att Andree kunde få mina ägg istället. Men när pizzan kommer ut stöter jag på ett problem – de har knäckt ett rått ägg mitt på pizzan innan de slängt in den i ugnen.. alltså var äggulan lös och Andree skulle aldrig kunna få ägget – och jag skulle få dras med smaken (jag AVSKYR lös äggula, pallar inte den där äckliga hinnan som bildas i hela munnen, får kväljningar), så jag försökte skrapa bort det bäst jag kunde. Men pizzan var ändå svingod! (Italiens Capricciosa är tomatsås, korv, skinka, färska champinjoner, ägg, kronärtskocka och ibland även oliver).

Efter underbara pizzor gick vi hem och skulle packa, men jag tvingade hela gänget att stanna och ta en Cappuccino con panna (Cappuccino med grädde) på cafét utanför vår port. Jag och Andree hade nämligen tagit en varsin sådan tidigare på dagen och jag vart helt frälst!! Jag som inte dricker kaffe blev helt förvånad över hur gott det var! Men svärmor och Andree som dricker kaffe i sverige säger att kaffet i italien är SÅÅÅÅ mycket bättre än här hemma, så jag tänker inte ens testa cappuccinon i sverige, vill inte bli besviken när den i italien var gudagod!
Så arg på mig själv att jag inte testade denna kaffe tidigare. Hann bara få i mig två stycken på hela resan, och det var sista dagen..

Det var även en del ångest över att det var sista kvällen..

Svärmors 60-årsdag, och det var även därför vi befann oss i Rom. Svärmor har sina idéer, och det som är så coolt med henne är att hon är så principfast och envis att hon faktiskt gör det hon tänker att hon ska göra, och hon ville till Rom när hon fyllde 60, och det var vi oxå.
Så på morgonen väckte hennes gubbe oss och vi gick in och mumlade någon slags födelsedagssång. Svärmor utbrast något om “vad fan vad det där?!”, men vi var grymt trötta.
Vi skålade med mousserande vin vid 8 på morgonen, sedan däckade vi allihop igen.

Men vi kom upp vid 09.40 igen och då åt vi frukost och sedan bar det iväg med en taxi till Roms svar på gamla stan, “Trastevere“. Varje söndag är det en marknad där som heter “Porta Portese“.

Där fanns hur mycket prylar som helst! Men jag köpte bara några halsband för 1€ styck som mom fick. Tänkte att hon kunde ta sönder dem och använda stenarna. Sedan hittade jag ett jättegulligt halsband till mig själv för 1€. Ett med svarta stenar och en napp full med strassdiamanter längst ned.
Sedan hängde det “lager-på-lager”-tröjor med fina halsband till i matchande färger i nästan varenda klädstånd. Och jag hittade ett sådant otroligt fint “lager-på-lager”-linne till lillesyster som jag ville köpa, men jag tänkte “jag tar det påväg tillbaka” (som man ALDRIG ska göra!!), så när vi vände var jag livrädd att jag skulle missa linnet eller att det var borta. Tillslut hittade jag det – trodde jag – så jag köpte det (10€ – det gråa), men tro fan att det var fel linne! För jag såg det “riktiga” bara två stånd längre fram. Då fick jag lite ångest.. hade ju köpt fel.. och det första var inte alls lika snyggt, tyckte jag. Men efter mycket velande och jämförelse med det köpta linnet tyckte jag ändå att lillesyster kunde få två linnen, så jag köpte det oxå (10€). Så himla, himla fina!

Efter marknaden skulle vi gå till “Trastevere” för att verkligen uppleva gamla stan. Efter lite förvirring och felguidning kom vi till en skitjobbig trapp (vad är det med Rom och höga, skitjobbiga trappor? Det var väl megavarmt redan på deras tid när skiten byggdes?!). Men efter att ha kommit upp för trappen och gått ett tag, insåg vi att vi måste vara fel. Det var mest lyxvillor..
Så tillslut stoppade vi en tjej som snackade hur jävla bra engelska som helst, som hjälpte oss att peka ut “Trastevere”. Så vi hoppade på en buss i tron om att vi skulle betala till busschauffören, men alla som gick på innan oss hade små kort de körde i en maskin, det hade ju inte vi, så vi åkte visst gratis *oops*

Vi hamnade SÅKLART där vi började.
Självklart visade det sig även att vi egentligen var skitnära gamla stan. Så vi satte oss på en supermysig restaurang och åt en sån JÄVLA GOD pastarätt! (Ångrar som fan att jag inte fotade alla maträtter).
Efter det traskade vi vidare in i “Trastevere”.
Fanns hur mycket mysiga gator och torg som helst. Men vi gjorde ett stopp vid “Nick Nowego Café” och drack kaffe och iskall cola, och det var ett riktigt mysigt lite café med en supersöt hund som låg i en liten fåtölj precis vid ingången. När det kom en annan hund på gatan sprang han efter och skällde lite, men han visste PRECIS hur långt han fick gå, sedan vände han och hoppade upp i sin fåtölj igen. Kanonfin hund!
Han var väldigt duktig oxå, för han ignorerade verkligen folk som ropade och försökte fånga hans uppmärksamhet – inklusive jag själv. Men som tur var så satt jag precis bredvid honom, höhö.

Sedan gick vi vidare, över “Tibern” och sedan kom vi till “Piazza Campo del Fiori“, men vi hade missat blom-/fisk- och köttmarknaden..
Så vi tog en taxi hem.
Hemma drack vi drinkar, bytte om och gjorde oss fina inför födelsedagsmiddagen. Svärmor, som är principfast och har sina idéer (som sagt), hade en bild om att hon skulle ha en svart hatt och en blommig klänning när hon fyllde 60, och det var precis vad hon hade tagit med sig oxå. För sådant har man på sig när man blir 60.
Svärmor skulle välja restaurang, och hon gick mot “Piazza del Popolo” och där valde vi restaurangen bredvid den andra där vi åt på torsdagen.
Restaurangen hette “Canova” och var huuuuuuuuur bra som helst!
Bäst på hela veckan utan att överdriva!
Där åt vi friterad bläckfisk med stekt potatis och pommes (man beställer in “sidomat” för sig). Man fick verkligen en hel friterad bläckfisk (halvstor/-liten) och sedan bläckfiskringar och friterade räkor.
Den friterade maten kostade 18€ och grekisk sallad 10€, stekt potatis 5€ och pommes 5€. Colan gick på 3,50€, en flaska vin (i ishink) 16€ och en liten öl 6€.
Den stekta potatisen var verkligen helt fantastisk! Vet inte hur de gör den i italien, men vi hade ätit stekt potatis några kvällar innan, och den var OXÅ sådär underbart god!
Innan varmrätten kom in så fick vi bröd och FÄRSKA oliver på bordet. Jag som HATAR oliver tänkte “äh, jag måste väl lära mig någon gång” och smakade på en.
De var alldeles illgröna (avocadogröna) och det var TAMEJFAN det godaste jag ätit i hela mitt liv! Oliver som jag hatar!
Men de var riktigt, riktigt “fruktiga” och goda, inte sådär beska och äckliga och som ramlar sönder, utan de hade lite som avocadokonsistens och ÅHHHH!!!!!
Sedan slog vi på stort och tog även en efterrätt. En helt underbar glass med vispad grädde och färska jordgubbar, den gick på 9,50€ (hutlöst, I know) men så otroligt värd det!! Allt bara smälte i munnen och var så underbart gott!!
Sedan ville resten av gänget ha kaffe, och den låg på 3-5€.
Helt perfekt middag!! Och vi satt precis vid “Piazza del Popolo”, längst fram vid en bordlänga och bara njööööt!
Restaurangen var superfin, personalen var riktigt bra, inte för på men inte för borta. Det kunde komma ut 3 servitörer på en gång och ta bort från vårt bord, det var verkligen en La Dolce Vita-kväll!
När notan kom låg den på 171€, men då säger svärmor och hennes gubbe “vi tar det där” så det var ju bara att tacka snällt, även om jag har jättesvårt för att bli bjuden. Men självklart blev vi ju glada!

Efter ett par underbara timmar ur våra liv drog vi oss hemmåt. Mätta, belåtna och helt sprudlande glada gick vi och pratade om restaurangen. Vi gick mot “Spanska Trappan” där vi satte oss en stund och njöt.

Jag kan VERKLIGEN rekomendera restaurangen “Canova” vid “Piazza del Popolo”. Mitt bästa restaurangtips av de vi varit på!
Och färska oliver! My gaaaawd vilken smakupplevelse!

På lördagen gick vi upp sent och vandrade sedan nedåt åt “Piazza Venezia“. På vägen ned hamnade vi en galleria där svärmor köpte en skiva av en italiensk sångare som inte går att få tag på i sverige, sedan gick vi förbi “Panteon” och gick in och tittade på det stora hålet i taket. Tänk vad häftigt att vara där när det regnar eller tom. snöar! (Händer väl inte jätteofta i Rom, men det KAN hända!)
Utanför såg vi en häst (med vagn) som betedde sig supermärkligt. Den lixom sträckte fram och ut halsen, vred på huvudet och sträckte ut tungan. Först skrattade vi ju lite, men sedan undrade jag om den var jättetörstig eller bara helt utmattad(?). Det var ju så otroligt varmt, men jag ville inte ge den iskallt vatten från min flaska, för jag tänkte att det kanske var FÖR kallt (hade haft våra flaskor i frysen och det var is i). Så att åka häst och vagn i Rom är ingenting jag någonsin kommer att stödja, har ingen aning om hur hästarna behandlas eller mår..

Men vi gick i alla fall vidare ned mot “Piazza Venezia” och tittade och gick upp för “Bröllopstårtan” (“Vittoriano“). Ville ju se lite av utsikten, även om det inte var så himla högt.
Så fort någon satte sig i trappen på “Vittoriano” var en vakt där och blåste i visselpipan och pekade att man inte fick sitta.
Jag vart förvånad över att det verkligen var vakter och poliser ÖVERALLT, man kände sig aldrig hotad eller rädd. Otroligt bra stad på så vis!

Väl nere vid “Vittoriano” bevittnade vi även en vacker brud som skulle gifta sig i kyrkan ovanför den lååånga trappen på baksidan. Hon satt i baksätet på bilen väldigt länge och väntade (säkert svalare) medan flera av hennes gäster stod runt om bilen och pratade. Efter en stund gick gästerna upp, och flera turister hade samlats runt bilen och trappan för att få se henne kliva ut, man såg ju lite av den vita gräddbakelsen då dörren var öppen.
Efter säkert 20-30 minuter kliver hon ut och alla applåderar och hon börjar färden upp för trappen med hennes mamma och pappa som hjälp.
Efteråt såg vi bilarna som gästerna hade kommit i, stora, svarta, blanka, likadana bilar och vi insåg att det där bröllopet var väldigt påkostat.

Efter att ha sett bruden kom ett gäng nunnor ned för trappen.

Efteråt lyckades vi åka med vår buss “Ciao Roma” ytterligare en gång trots att biljetten gick ut dagen innan, så vi åkte hela vägen hem. Skönt att slippa gå i den olidliga hettan!!
Hemma drack vi våra drinkar och vilade och bestämde vart vi skulle gå härnäst. Vi valde en restaurang som är känd för att ha Roms godaste pizzor. Men man skulle vara ute i god tid då det bildades kö in till restaurangen väldigt snabbt. Vi var inte ute i god tid, vi kom strax innan 21-tiden och det var lång kö, så vi valde en annan restaurang istället.
Vi var inställda på pizza så det blev pizza för hela slanten på den andra restaurangen istället. Pizzan var jättegod där och där satt vi och njöt av kvällsvärmen. Helt jävla ljuvligt!
Tog dock lång tid att hitta bord vid 21-22-tiden på lördagkvällen. Nästan alla restauranger var fullbelamrade. Det blev således en sen middag, men vi var hemma vid 23.40-tiden på kvällen.
Påväg hem satt vår gitarrist och djurvän på sin vanliga trappa och skramlade ihop pengar.
Han hade två kaniner och en hund med sig, varje kväll, på samma trapp. Hunden låg alltid och sov och kaninerna satt helt lösa och mumsade på sallad.
Vi hörde honom dock aldrig spela gitarr, så vi tror inte att han kunde det, han höll i den bara för att man skulle tro att han kunde det, och gav honom pengar, hähä.

Vi hörde även att Norge vunnit ESC och ett STORT GRATTIS till den överlägset bästa låten i ESC, kul att vinna över tolvslaget till den syttende mai!
Att sverige kom så jäkla dåligt vart vi förvånade över, men kul att vi i sverige vågar skicka en lite annorlunda låt och testa vad som kanske funkar och inte. Men som sagt, Norge var bäst. Överlägset bäst.

Vi var uppe redan vid 8 på morgonen och åt vår sedvanliga frukost i lägenheten.

Efter frukosten tog vi turistbussen till “Vatikanstaten“. Våra biljetter skulle gå ut 10.40, klockan var 10.10 när bussen kom, så vi åkte hela vägen till “Petersplatsen” och Vatikanen. Vi ställde oss i den sviiinlånga kön, men den tog bara 10 minuter en kvart att stå i, sedan var vi inne i kyrkan (som vanligt, endast kö till att gå genom metalldetektor och röntga väskan), inträdet var gratis.
Vi undrade var alla timmeslånga köer var som alla andra pratade om? Ska tydligen vara svinlånga timmesköer till Colosseum, Peterskyrkan, Vatikanmuseet osv.
Vi stod aldrig i någon långlivad kö..

“Peterskyrkan” – världens största kyrka – NO SHIT?!!
Kyrkan var ENORM!! Skitdjup, skitbred, skithög, skitball. Är man inte troende innan så är det nästan så att man blir det där och då..
Vi gick omkring och beundrade alla målningar, statyer, golvet, väggarna, taken.. och fotade en hel del.

Men tillslut var vi spända på att gå upp i kupolen och jag är enormt glad att vi tog den EFTER själva kyrkan, för jäääääävlar i helvete (ok, jag kan aldrig bli troende) till AS vilka förbannat jävla jobbiga trappor!!!
Man kunde välja på att betala 5€ och gå upp för ALLA 510 trappsteg, eller välja att betala 7€ och ta hissen upp de första 190 trappstegen och “bara” gå de resterande 320 trappstegen upp.
Vi tog hissen. Det är jag glad för. En ljus idé från ovan. Gud var med oss. Välsignelse. Inre röst. “Ta hissen”.
320 steg var PINA!! De första 20 stegen var utomhus, men sedan.. sedan kom en hööööög, trång “rund” trapp (som ett smalt torn) och det fanns ingenstans att vila om man nu ville det, och stannade man stannade man för alla bakom sig oxå, så det var bara att pinna på där, och bli skityr (och faktiskt nästan illamående) då man gick runt, runt, runt och upp, upp, upp. Den tog ALDRIG slut heller!!
Men ok då, tillslut gjorde den väl det, och där, vid ett fönster högt, högt upp kunde man vila lite. Sedan var det ännu mer trappor, men i dem kunde man vila oxå om man ville..
Väl där uppe blåste det lite och var riktigt skönt! Men väldigt trångt med alla människor som redan var där uppe..
Fick otroligt fina bilder där uppifrån! Jag ångrar inte att vi tog oss upp dit! Helt fantastiskt!
Däremot kom jag på en idé efteråt, när jag var nere, som jag hade velat genomföra – och det var att filma hela vägen upp och lagt ut på Tuben och visat er! (Kanske snabbspolat lite dock, hehe)
Har försökt hitta någon liknande video på Tuben men hittar ingen..

I vilket fall var vi nere igen efter en stund, lika många trappsteg ned.. men ned kommer man ju alltid.
Nere på samma plan som hissen gick till fanns en “turistshop” på taket (ute, fast shoppen var inomhus) och därinne köpte jag frimärken till mina vykort och postade dem i en Vatikansk postlåda (viktigt det där!). Sedan köpte jag även små berlocker till ett italienskt armband jag ska göra.

Sedan gick vi ut från kyrkan och mot “Vatikanmuseet” (till “Sixtinska Kapellet“), och där var det inte heller några köer.
Vi gick in, genom metalldetektor och köpte biljetter. Biljetten kostade 14€ och då fick man se ALLT i museet.
I museet kunde man även välja att gå åt höger eller vänster och se en massa olika salar med utställningar beroende på vilka man ville se. “Sixtinska Kapellet” ligger dock sist på vänstra sidan, och vill man se ALLT ska man börja i högra och sedan gå tillbaka och ta det vänstra, för har man väl gått in i “Sixtinska Kapellet” kan man inte vända vad jag har fattat det som.
Men ska man se allt så kommer det ta HELA dagen! Minst!
Vi gick direkt till vänster, för vi var bara intresserade av “Sixtinska Kapellet” och den egyptiska utställningen.
Man gick och gick och gick och gick.. det var gigantiskt långt..
Vi fotade överallt, men i “Sixtinska Kapellet” var det fotoförbud, men ALLA därinne fotade, så även jag tog upp kameran..

När vi kom ut var jag helt slut. Men vi gick inte långt innan vi stannade vid ett café och drack iskall cola och kaffe. Caféet hette “Café Risorgimento” och låg mellan Peterskyrkan och Vatikanmuseet.
Där pustade vi ut en stund innan vi gick till Petersplatsen igen och tänkte lura oss på en turistbuss hem. Och vi lyckades faktiskt.
Vi hamnade dock på en helt annan guidad buss än “Ciao Roma”, och de körde inte alls enligt deras egen karta (tydligen bytt rutt), så vi skulle hoppa av på en station nära vår lägenhet och Andree var väldigt snabb ner (från taket där vi satt), och precis när vi andra var halvägs i trappen ned så åkte bussen igen, och vi trodde att den bara skulle åka några meter framåt, men den åkte till nästa station. Och när vi kom ner fattade vi inte var Andree var. Svärmor trodde att han hade gömt sig bakom ett säte eller nåt, men icke.. han hade tydligen hunnit av och busschauffören hade smällt igen dörrarna på en gång och åkt iväg.
Han var lost and alone on the streets of Rome!
Men efter 2-3 dagar kan man innersta Rom, så han hittade hem utan problem, och det gjorde vi oxå.
Han satt på cafét utanför vårt port och väntade.

Vi var hem och vilade, precis som alla andra dagar, drack drinkar och snackade skit.
Senare på kvällen gick vi ut igen, denna kväll gick vi mot “Piazza Navona” och tittade. Men innan vi kom fram stannade vi i en mysig gränd och åt kött och kyckling på en mysig uteservering.
Sedan gick vi upp mot “Piazza Navona” och tittade lite, sedan drack vi kaffe och åt Tiramisu och bananasplit.
Svärmor fick in sin Capucchino con panna, och den var kall (de har druckit sådana hela veckan, och de är varma), och då sade hon till kyparen, och då börjar idioten dumförklara svärmor och sade att “den blir kall, det är ju vispad grädde i”, då beställde hon en vanlig kaffe istället. Jävla skitställe. Tyvärr minns jag inte namnet på restaurangen så att jag kan varna er för den skiten, men 3 kaffe, en Tiramisu och banansplit gick på 45€, fett jävla ovärt, men svärmor bjöd och vi gav ingenting i dricks.

På “Piazza Navona” såg vi även en sån där “stillastående-människa-utklädd-till-något-för-att-få-pengar”, oftast är de ju utklädda till robotar eller frihetsgudinnan eller liknande, men denna kille var utklädd till en kille i kostym som hade bråttom. Lite roligare och mer orginellt även om han såg ut precis som vanligt, så han fick absolut en slant från oss!
Han stod i en position där han såg ut att ha bråttom/springa, sedan hade han troligtvis ståltråd i slipsen och kostymen för de lixom stod ut och uppåt åt ena sidan (som om de blåste när han hade bråttom), fick ingen jättebra bild på honom tyvärr. Men han var grym!

Vi kom hem vid 01.30-tiden på kvällen (fortfarande riktigt varmt, och vi behövde aldrig jacka på hela veckan).

Andree ville att vi skulle ta en guidad busstur denna dag, så vi gjorde det. Kan VERKLIGEN rekomenderas! 19€ för 24 timmarsbiljett, riktigt bra!
Jag tyckte att vi skulle åka ett helt varv först, för att sedan bestämma vart vi ville hoppa av, och det tyckte de andra var en bra idé..
Vi satt uppe på taket och kände vinden i håret, det var riktigt skönt då dagarna var stekheta! Man fick även ett par hörlurar när man köpte biljetten så att man kunde lyssna på den inspelade guiden som berättade om alla sevärdheter man åkte förbi. Riktigt bra var det! Kul och intressant info!
Living the tourist life!
Visste ni tex. att man tog sten/marmor från Colosseum fram till 1800-talet? Alltså slutade man med det väldigt sent, så de hann ju förstöra en hel del.

Vår turistbuss hette “Ciao Roma” och var riktigt bra! Den körde en väldigt bra rutt och var riktigt punktlig. Med en 24-timmarsbiljett kan man hoppa av och på vart man vill under dessa timmar.
Tillslut valde vi dock att gå av vid kyrkan “Santa Maria del Popolo“, där tittade vi in en snabbis och tog sedan en glass utanför. Italiensk glass är fantastisk!
Men vi tog bussen ganska snart igen och åkte bort till Colosseum. Alla köer (vilka köer?) flöt på riktigt bra! Vi röntgade väskorna och gick igenom en metalldetektor (endast där det är köer, och de går riktigt snabbt!), sedan köpte vi biljetter, var ingen kö alls till biljettluckan och vi var inne på ett par minuter.

Colosseum var gigantiskt! Men det hade varit otroligt coolt att få se det som det såg ut när det var helt.. det finns nämligen ingen marmor kvar där nästan, finns bara en liten, fjuttig sektion sittplatser kvar i marmor, resten är borta.
Taket (som inte finns kvar) var i seglarduk med ett stort hål i mitten, hade oxå varit häftigt att få se. Men det är ju häftigt att gå där i alla fall!

Efter Colosseum gick vi bort 300 meter till “Forum Romanum” då det var på samma biljett som till Colosseum. Riktigt mäktigt att se alla gamla ruiner! Men man har svårt att tänka sig hur det HAR sett ut, med alla vita marmortrappor och hus och kupoler och vackra valv..
Biljetten till Colosseum och Forum Romanum kostade 12€.

Efteråt tog vi vår buss hem och tog oss till en nyupphittad och mycket mer närliggande “De Spar”-affär, som låg ett kvarter från vår gata.
Väl hemma vilade vi lite, bytte om, duschade och tog en god drink. Sedan var det bara att ta sig ut igen på nya äventyr, och äventyr blev det!
Vi skulle ta oss till “Piazza del Popolo” men hamnade på sidan av en tungt trafikerad väg, för svärmor hade lurat oss att tro att vi kunde gå bredvid där, för att citera “jag såg en trottoar från bussen!”, men hon ljööög!
Så vi fick vända och gå på sidan av “Villa Borghese” istället. Men det var inte fy skam, för vi hittade en otroligt vacker utsiktsplats, tyvärr pallade jag inte bära med mig telezoomet på kvällarna..

Men tillslut hittade vi ned till “Piazza del Popolo” och satte oss vid obelisken och njöt en stund, sedan slog vi oss ned vid en närliggande restaurang och åt sjukt god pizza!
Pizzan kostade 9€ och ½ liter vatten kostade 3€.

Efteråt vandrade vi hemåt och hamnade slumpartat vid “Spanska Trappan” där det var ett jävla drag med en massa fulla ungdomar, hela trappan var full (inte bara full av människor alltså..)
Men vi sicksackade oss uppåt förbi alla fyllon och det var sängdax när vi kom hem. Men innan dess hann jag skriva mina vykort som jag skulle ta med mig till Vatikanen dagen efter – man vill ju ha vatikanstämplar på sina vykort!

Vi kom fram till hotellet i Skavsta (Connect Hotel) vid 21.30-tiden på tisdagkvällen. Där såg vi slutet av ESC-kvalet där sverige var med, men vi såg bara de sista låtarna. Vi tog även en öl och Bacardi Breezer nere i lobbyn innan vi gick upp och lade oss.
Vi var tvungna att bo där en natt då planet gick klockan 7 på morgonen.
Vi hade det minsta rummet med fyra bäddar, två våningsängar och väldigt trångt, men det funkade absolut!

På morgonen gick vi ned och åt frukost och gick sedan över gatan och in på Skavsta flygplats och där flöt allt på riktigt bra. Allt var i perfekt tid!
Planen var halvstora/halvsmå, 6 sittplatser på rad med en gång mellan (på varje rad så att säga). Andree tog fönsterplatsen och planet var iväg precis den tid det skulle.
Jag skulle dock aldrig flyga långt med dessa plan, men inom Europa känns det absolut okej!

Väl framme vid flygplatsen Ciampino tog vi en taxi och den tog oss hela vägen till vår gata i stan. En taxiresa på ca 30 minuter. Resan kostade 60€ och sedan ville chauffören ha 5€ för väskorna (taxichaufförerna ska alltid ha extra om du har bagage med dig).
Taxichauffören var en kille helt i sin egen liga, för det var fa-an vad han körde!!
Italienarna på gatorna skapade sina egna filer, svängde både diagonalt och horisontalt, gjorde 180 svängar, körde över spärrlinjer, sicksackade sig genom bilköer i 140 och var hur galna som helst! Likaså vår chaffis..
Han körde över busshållplatser, låg 2 cm från alla andra bilar, från murar och stolpar och gud vet allt.. Det gällde att hålla armar och ben (och näsan) i bilen!
Men det var enormt vilken koll han hade på sin bil! Han kunde den på millimetern, det lovar jag er!
Sedan, mitt på motorvägen, kör en kille i en annan bil upp bredvid oss med nedhissad ruta och gormar något till vår chaufför och då börjar han rota i kartor och papper där vi ligger i 140. Den andra bilen försvinner ett par minuter, men på något vänster lyckas de hitta tillbaka till varann och så skriker chauffören något tillbaka där på motorvägen. Troligtvis frågade väl den där killen om vägen..

Väl framme på vår gata “Via Sardegna” blev vi helt häpna över italienarnas fickparkeringar..
Vi fick gå förbi 3-4 bilar innan vi hittade en lucka som vi kunde gå igenom och upp på trottoaren, de stod verkligen EMOT varann!! Hur fan kom de in? Och hur fan kommer de ut?!
Jag förstår att det finns miljoner med moppar och miljoner med Smartcars i Rom.. (och fler lyxbilar än vad det finns “vanliga” bilar)..
Vi kom i alla fall upp till vår lägenhet tillslut, och den var supercharmig! Absolut lagom! Totalt 6 bäddar, två sovrum, stor toalett med dusch och tvättmaskin, kök med gasspis och kyl och frys och ett litet rum där vi kunde sitta och äta.
Vi betalade det sista på lägenheten till killen som ägde den och sedan fick vi nycklar.
Vi hade betalat 800 kronor (per skalle) i förskott, och nu var det bara resten kvar, 188€ per skalle.

Efter allt fix med lägenheten drog vi ut på stan.
Vi hamnade vi någon minirestaurang mitt inne i Rom där man fick en pizza och en pepsi för 6€. Perfekt lunch!
Restaurangen hette “Ai 4 Scalini”.

Vi hamnade slumpartat vid “Fontana di Trevi“, och den fontänen är verkligen ljuvlig! MASSOR av människor överallt, men helt klart min favoritfontän såhär i efterhand! Riktigt maffig och underbar!
Det låg även en kyrka vid fontänen som vi gick in i, och det var inte ens en stor kyrka, men ÄNDÅ så är det otroligt maffigt med vackra målningar och monument. Sveriges stora kyrkor känns helt plötsligt så.. o-maffiga. hoho

Efter ytterligare några kvartersvandringar hittade vi en riktigt bra och billig mataffär som hette “De Spar”, där fanns tom. Wasaknäcke, hähä.
Där handlade vi frukost och SUPERGOD drickyoghurt, min drog i Rom..

Vi visste dock inte riktigt vart vi befann oss, men efter ett tag hittade vi till “Spanska Trappan” (vi bodde i närheten), och där var vi tvugna att GÅ UPP!
Hej och hå med matkassar i högsta hugg! Inte kul. Inteee kuuuuul.
(Bilderna föreställer fontänen nedanför Spanska Trappan).

Väl hemma däckade vi allihopa i ett par timmar, vi hade ju gått upp 04.30 på morgonen och sovit dåligt. Men vi vaknade till liv igen och gick ut i den varma kvällen och gick igenom “Villa Borghese” (en stor park som låg precis vid vår gata). Där var det lugnt och fridfullt, mest italienare som joggade omkring..
Vi såg eldflugor oxå, första gången jag sett sådana. De blinkade omkring i buskarna och först trodde vi att det var smådjursögon som blinkade och tittade på oss från buskarna.
Andree vart stormförtjust och ville ta med en hem..

Men kvällen slutade vid en restaurang bara 50 meter från vår port, där åt vi pasta med ost och bacon för 11€. Sedan gick vi hem och däckade totalt..